Piss.

Då sitter jag här i min jävla ensamhet igen.. tyst och helt jävla dött! jag hatar att aldrig kunna vara själv, eller så hatar jag att mamma jobbar.. jag vet inte riktigt vilket av alternativen som stämmer. samtidigt som jag inte orkar/klarar av att göra det jag planerat på dagarna så klarar jag inte av ensamheten.

Ångest över lägenhetshelvetet har jag oxå, ligger det kanske alldeles för långt bort som många säger.. jag kanske inte alls fixar att bo där. är det meningen att jag ska ha den när det krånglar som det gjort, jag vill ha en etta med balkong.. men ska jag ta denna sålånge (jag får ju faktiskt inte så jävla mycket pengar i månaden och hyran ligger inte ens på tvåtusen) eller ska jag leta efter det jag verkligen vill ha direkt?? ska jag bo utanför stan eller ska jag bo mitt i??
 

Ska jag gräva ner mig eller ska jag fortsätta leva? allt känns åt helvete, pengar som bara brinner upp, ett liv som jag inte klarar av, ett mående som är i botten. Kan det överhuvudtaget bli bättre?

För varje dag jag faktiskt försöker ha ett liv så kostar det pengar.. VARFÖR????







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0